Vänföreningarna till de tre Medelhavsinstituten i Istanbul, Rom och Athen bjuder in till en heldag om Svarta havet på Armémuseum den 15 mars.

Svarta havet, en fristående och ofta bortglömd del av Medelhavet har alltid spelat en viktig roll som förmedlare mellan norr och söder, öst och väst. Vid Svarta Havet föddes den grekiska dikotomin mellan barbari och civilisation. De folkvandringar som skapade våra föreställningar om Europa och Asien tog form kring dess kuster. Det genererade myter om det gyllene skinnet och syndafloden. Det tjänade som förvisningsort för Ovidius, inspirerade poeter och författare till storslagen litteratur. Romare, bysantinare, osmaner och ryssar kämpade om att dominera det – idag en aktuell krigszon.

Kostnad: 250 kr inklusive kaffe. Bindande anmälan senast 3 mars per e-post vanner.ira@gmail.com. Glöm inte att ange namn. Avgiften 250 kr betalas antingen via Swish 123 581 5378 eller till Romvännernas bankgiro 485-9013. Under dagen finns också möjlighet att se utställningen Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år. För eventuella frågor kontakta Ulla-Karin Warberg 0702650601.

Program

Kl. 11.00 – 12.30
Hälsningsanföranden Helene Rånlund, överintendent vid Statens Försvarshistoriska Museer och Suzanne Unge Sörling, ordförande FSIV.

Den grekiska kolonisationen — En arkeologisk vandring runt Svarta havets kuster Lars Karlsson, Uppsala universitet

Handel över havet under antiken Kristian Göransson, Göteborgs universitet

Vrak, hamnar och dränkta boplatser — Arkeologi på Svarta havets botten Johan Rönnby, Södertörns högskola

Lunch (ingår ej)

Kl. 13.30 — 15.00
Vid Pontos Euxeinos — Herodotos och Strabon som resenärer i Svartahavsområdet Lars Nordgren, Kungl. Tekniska Högskolan

Ovidius, Medea och Svarta havet Martina Björk, Lunds universitet

Aeneas äter saltgurka — Vergilius som den ukrainska litteraturens grundare Moa Ekbom, Kungl. Tekniska Högskolan

Mickiewicz, Pusjkin och Svarta havet Per-Arne Bodin, Stockholms universitet

Kaffe

Kl. 15.30 — 17.00
När svearna blev Rhos — Kazariska riket och nordbornas kulturella möten vid Svarta havet Fedir Androschuk, Statens Historiska Museer. Tidigare föreståndare för Nationalmuseet för Ukrainas historia

Turkiska språk på Krim ur ett historiskt perspektiv Birsel Karakoç, Uppsala universitet

Bosporen mellan två hav / Avslutande sammanfattning Olof Heilo, direktör, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! Fjärde man är Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv och verksam som författare, översättare och reseledare.

I boken Olympiska spelen — de första tusen åren (2024) berättar Allan Klynne på ett lättsamt och initierat sätt om de antika idrottspelens ursprung och utveckling under grekisk och romersk tid. Uppgifter i källorna sätts i relation till arkeologiska fynd för att ge en bild av hur spelen gick till, hur atleterna tränade och hur antikens människor såg på sina sportstjärnor. Forskningen har kunnat nyansera bilden av antikens idrott på flera områden: kvinnor tilläts tävla, stora pengar var inblandade och att spelen upphörde berodde inte enbart på kristendomens genombrott. Som fenomen är dagens OS kanske det mest levande arvet från antiken.

Föredraget arrangeras i samarbete med Rönnells antikvariat, där föredraget också äger rum. Det är gratis och ingen föranmälan krävs.

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster!

De flesta känner nog till den nära relation som kom att växa fram mellan Egypten och diverse grekiska stadsstater från 600-talet f.Kr. och framåt. Mindre känt är nog faktumet att kontakterna mellan dessa båda kultursfärer går tillbaka ytterligare 2 000 år. Under aftonens föredrag får vi träffa farao Khufus mor, kretensiska sändebud, egeiska pirater och många fler exempel på dessa tidiga kontakter.

Daniel Henningsson är egyptolog och chefredaktör för Svenska Atheninstitutets vänförenings tidskrift Hellenika. För närvarande arbetar han med en populärvetenskaplig bok om sjöfolken och slutet på den sena bronsåldern i östra medelhavsområdet, vilken kommer att publiceras i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie.

Evenemanget arrangeras i samarbete med Egyptologiska föreningen i Stockholm och Medelhavsmuseet.

För föreningens medlemmar är föredraget gratis, men föranmälan krävs. Anmäl dig senast den 21 mars till medlemsservice@athenvannerna.se.

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster!

Under den andra av årets Vårkvällar med Athenvännerna berättar Sigrid Schottenius Cullhed om sin bok Filomelas förvandlingar. Myten om det outsägliga (2024). I boken spårar hon Filomelamytens utveckling från dess begynnelse i förklassiska folksagor till dess roll som återkommande motiv i samtida litteratur. Vad är det som gör att denna antika berättelse fortfarande talar till oss idag, och hur har den omtolkats och återuppfunnits genom tiderna?

Sigrid Schottenius Cullhed är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på antik grekisk och romersk litteratur samt dess inverkan under senare perioder. Våren 2025 är hon gästforskare vid Oxford Centre for Late Antiquity, där hon arbetar med en biografi om den senantika poeten Faltonia Betitia Proba.

Föredraget äger rum på Café Fru Bellman på Bellmansgatan 26 i Stockholm. Antalet platser är begränsat och förbokning krävs. I avgiften på 250 kr ingår föredraget, soppa och ett glas vin.

Boka plats genom att swisha 250 kr, datum (19/3) och ditt namn till telefonnumret 0733500514 (Café Fru Bellman). För dem som inte har Swish erbjuder vi möjligheten att i stället överföra pengarna till vårt plusgirokonto (PG: 60 23 60-0).

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! Först ut är Johan Tralau, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han forskar om saffran i antik grekisk poesi och myt, liksom om hövlighet. I Myten om tidens början (2024) tar han med läsaren på en fascinerande resa i tid och rum, från kulturens gryning i Mesopotamien och Medelhavsvärlden till vår egen samtids populärkultur.

Den grekiske poeten Hesiodos berättade för över två och ett halvt årtusende sedan en underlig myt. Där hör vi om hur en av de tidigaste gudarna, Kronos, kastrerar sin far, himmelsguden Uranos. Det är en rätt chockerande berättelse, och exempelvis filosofen Platon hävdade att den borde censureras.

I boken Myten om tidens början hävdar Johan Tralau att myten i själva verket är ett sätt för poeten att besvara en filosofisk fråga: När börjar tiden? Långt innan det som man brukar kallar vetenskap och filosofi har uppstått skapar alltså en poet från den grekiska landsbygden en världsbild där tiden inte finns från början, utan fascinerande nog uppstår genom en urhistorisk våldshandling.

Föredraget äger rum på Café Fru Bellman på Bellmansgatan 26 i Stockholm.

Antalet platser är begränsat och förbokning krävs.

För 250 kr ingår föredraget, soppa och ett glas vin.

Boka plats genom att swisha 250 kr, datum (19/2) och ditt namn till telefonnumret 0733500514 (Rebecca Granath / Café Fru Bellman). För dem som inte har Swish erbjuder vi möjligheten att istället överföra pengarna till vårt plusgirokonto (60 23 60-0). Soppa och vin serveras 18.00, varpå själva föredraget inleds ca 18.30.