Vänföreningarna till de tre Medelhavsinstituten i Istanbul, Rom och Athen bjuder in till en heldag om Svarta havet på Armémuseum den 15 mars.

Svarta havet, en fristående och ofta bortglömd del av Medelhavet har alltid spelat en viktig roll som förmedlare mellan norr och söder, öst och väst. Vid Svarta Havet föddes den grekiska dikotomin mellan barbari och civilisation. De folkvandringar som skapade våra föreställningar om Europa och Asien tog form kring dess kuster. Det genererade myter om det gyllene skinnet och syndafloden. Det tjänade som förvisningsort för Ovidius, inspirerade poeter och författare till storslagen litteratur. Romare, bysantinare, osmaner och ryssar kämpade om att dominera det – idag en aktuell krigszon.

Kostnad: 250 kr inklusive kaffe. Bindande anmälan senast 3 mars per e-post vanner.ira@gmail.com. Glöm inte att ange namn. Avgiften 250 kr betalas antingen via Swish 123 581 5378 eller till Romvännernas bankgiro 485-9013. Under dagen finns också möjlighet att se utställningen Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år. För eventuella frågor kontakta Ulla-Karin Warberg 0702650601.

Program

Kl. 11.00 – 12.30
Hälsningsanföranden Helene Rånlund, överintendent vid Statens Försvarshistoriska Museer och Suzanne Unge Sörling, ordförande FSIV.

Den grekiska kolonisationen — En arkeologisk vandring runt Svarta havets kuster Lars Karlsson, Uppsala universitet

Handel över havet under antiken Kristian Göransson, Göteborgs universitet

Vrak, hamnar och dränkta boplatser — Arkeologi på Svarta havets botten Johan Rönnby, Södertörns högskola

Lunch (ingår ej)

Kl. 13.30 — 15.00
Vid Pontos Euxeinos — Herodotos och Strabon som resenärer i Svartahavsområdet Lars Nordgren, Kungl. Tekniska Högskolan

Ovidius, Medea och Svarta havet Martina Björk, Lunds universitet

Aeneas äter saltgurka — Vergilius som den ukrainska litteraturens grundare Moa Ekbom, Kungl. Tekniska Högskolan

Mickiewicz, Pusjkin och Svarta havet Per-Arne Bodin, Stockholms universitet

Kaffe

Kl. 15.30 — 17.00
När svearna blev Rhos — Kazariska riket och nordbornas kulturella möten vid Svarta havet Fedir Androschuk, Statens Historiska Museer. Tidigare föreståndare för Nationalmuseet för Ukrainas historia

Turkiska språk på Krim ur ett historiskt perspektiv Birsel Karakoç, Uppsala universitet

Bosporen mellan två hav / Avslutande sammanfattning Olof Heilo, direktör, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! I mars talar Sigrid Schottenius Cullhed, docent och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på antik grekisk och romersk litteratur samt dess inverkan under senare perioder. I boken Filomelas förvandlingar. Myten om det outsägliga (2024), spårar hon Filomelamytens utveckling i förklassiska folksagor till dess roll som återkommande motiv i samtida litteratur.

Mer information följer!

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster. I slutet av mars talar Daniel Henningsson, egyptolog och redaktör för Athenvännernas tidskrift Hellenika. Han arbetar för tillfället med en populärvetenskaplig bok om sjöfolken på den sena bronsåldern i det östra medelhavsområdet, för Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie. I sitt föredrag ger han en översikt över kontakterna mellan Grekland och Egypten omkring 2600–1100 f.Kr.

Evenemanget arrangeras i samarbete med Egyptologiska föreningen i Stockholm och Medelhavsmuseet.

Mer information följer!

Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! Fjärde man är Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv och verksam som författare, översättare och reseledare. I boken Olympiska spelen – de första tusen åren (2024) berättar han om de antika idrottspelens ursprung och utveckling under grekisk och romersk tid. Uppgifter i källorna sätts i relation till arkeologiska fynd för att ge en bild av hur spelen gick till, hur atleterna tränade och hur antikens människor såg på sina sportstjärnor.

Mer information följer!