Varmt välkomna till årsmöte med Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner!
Årsmötet hålls fredagen den 19 september 2025 klockan 17.00 på Medelhavsmuseet i Stockholm.
P R O G R A M
Årsmöte enligt stadgarna
Ambassadören Ruth Jacoby berättar om året på institutet
2024 års forskningsstipendiat Lina Enevång Viklund talar över ämnet ”Hur upplevs antiken? Antika sinnesupplevelser i en modern museikontext”
Kören Orfeas framträder
Kvällen avslutas med mingel.
Om du vill delta i minglet vänligen anmäl dig helst i förväg, lämpligen senast den 12 september på anmalan@athenvannerna.se. Kostnaden för vin et cetera vid minglet är 150 kronor och kan sättas in på föreningens bankgiro 550-2372 eller gärna swishas till 123 683 18 79. I övrigt krävs ingen anmälan.
Vänföreningarna till de tre Medelhavsinstituten i Istanbul, Rom och Athen bjuder in till en heldag om Svarta havet på Armémuseum den 15 mars.
Svarta havet, en fristående och ofta bortglömd del av Medelhavet har alltid spelat en viktig roll som förmedlare mellan norr och söder, öst och väst. Vid Svarta Havet föddes den grekiska dikotomin mellan barbari och civilisation. De folkvandringar som skapade våra föreställningar om Europa och Asien tog form kring dess kuster. Det genererade myter om det gyllene skinnet och syndafloden. Det tjänade som förvisningsort för Ovidius, inspirerade poeter och författare till storslagen litteratur. Romare, bysantinare, osmaner och ryssar kämpade om att dominera det – idag en aktuell krigszon.
Kostnad: 250 kr inklusive kaffe. Bindande anmälan senast 3 mars per e-post vanner.ira@gmail.com. Glöm inte att ange namn. Avgiften 250 kr betalas antingen via Swish 123 581 5378 eller till Romvännernas bankgiro 485-9013. Under dagen finns också möjlighet att se utställningen Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år. För eventuella frågor kontakta Ulla-Karin Warberg 0702650601.
Program
Kl. 11.00 – 12.30 Hälsningsanföranden Helene Rånlund, överintendent vid Statens Försvarshistoriska Museer och Suzanne Unge Sörling, ordförande FSIV.
Den grekiska kolonisationen — En arkeologisk vandring runt Svarta havets kuster Lars Karlsson, Uppsala universitet
Handel över havet under antiken Kristian Göransson, Göteborgs universitet
Vrak, hamnar och dränkta boplatser — Arkeologi på Svarta havets botten Johan Rönnby, Södertörns högskola
Lunch (ingår ej)
Kl. 13.30 — 15.00 Vid Pontos Euxeinos — Herodotos och Strabon som resenärer i Svartahavsområdet Lars Nordgren, Kungl. Tekniska Högskolan
Ovidius, Medea och Svarta havet Martina Björk, Lunds universitet
Aeneas äter saltgurka — Vergilius som den ukrainska litteraturens grundare Moa Ekbom, Kungl. Tekniska Högskolan
Mickiewicz, Pusjkin och Svarta havet Per-Arne Bodin, Stockholms universitet
Kaffe
Kl. 15.30 — 17.00 När svearna blev Rhos — Kazariska riket och nordbornas kulturella möten vid Svarta havet Fedir Androschuk, Statens Historiska Museer. Tidigare föreståndare för Nationalmuseet för Ukrainas historia
Turkiska språk på Krim ur ett historiskt perspektiv Birsel Karakoç, Uppsala universitet
Bosporen mellan två hav / Avslutande sammanfattning Olof Heilo, direktör, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! Fjärde man är Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv och verksam som författare, översättare och reseledare.
I boken Olympiska spelen — de första tusen åren (2024) berättar Allan Klynne på ett lättsamt och initierat sätt om de antika idrottspelens ursprung och utveckling under grekisk och romersk tid. Uppgifter i källorna sätts i relation till arkeologiska fynd för att ge en bild av hur spelen gick till, hur atleterna tränade och hur antikens människor såg på sina sportstjärnor. Forskningen har kunnat nyansera bilden av antikens idrott på flera områden: kvinnor tilläts tävla, stora pengar var inblandade och att spelen upphörde berodde inte enbart på kristendomens genombrott. Som fenomen är dagens OS kanske det mest levande arvet från antiken.
Föredraget arrangeras i samarbete med Rönnells antikvariat, där föredraget också äger rum. Det är gratis och ingen föranmälan krävs.
De flesta känner nog till den nära relation som kom att växa fram mellan Egypten och diverse grekiska stadsstater från 600-talet f.Kr. och framåt. Mindre känt är nog faktumet att kontakterna mellan dessa båda kultursfärer går tillbaka ytterligare 2 000 år. Under aftonens föredrag får vi träffa farao Khufus mor, kretensiska sändebud, egeiska pirater och många fler exempel på dessa tidiga kontakter.
Daniel Henningsson är egyptolog och chefredaktör för Svenska Atheninstitutets vänförenings tidskrift Hellenika. För närvarande arbetar han med en populärvetenskaplig bok om sjöfolken och slutet på den sena bronsåldern i östra medelhavsområdet, vilken kommer att publiceras i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie.
Evenemanget arrangeras i samarbete med Egyptologiska föreningen i Stockholm och Medelhavsmuseet.
För föreningens medlemmar är föredraget gratis, men föranmälan krävs. Anmäl dig senast den 21 mars till medlemsservice@athenvannerna.se.
Under den andra av årets Vårkvällar med Athenvännerna berättar Sigrid Schottenius Cullhed om sin bok Filomelas förvandlingar. Myten om det outsägliga (2024). I boken spårar hon Filomelamytens utveckling från dess begynnelse i förklassiska folksagor till dess roll som återkommande motiv i samtida litteratur. Vad är det som gör att denna antika berättelse fortfarande talar till oss idag, och hur har den omtolkats och återuppfunnits genom tiderna?
Sigrid Schottenius Cullhed är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på antik grekisk och romersk litteratur samt dess inverkan under senare perioder. Våren 2025 är hon gästforskare vid Oxford Centre for Late Antiquity, där hon arbetar med en biografi om den senantika poeten Faltonia Betitia Proba.
Föredraget äger rum på Café Fru Bellman på Bellmansgatan 26 i Stockholm. Antalet platser är begränsat och förbokning krävs. I avgiften på 250 kr ingår föredraget, soppa och ett glas vin.
Boka plats genom att swisha 250 kr, datum (19/3) och ditt namn till telefonnumret 0733500514 (Café Fru Bellman). För dem som inte har Swish erbjuder vi möjligheten att i stället överföra pengarna till vårt plusgirokonto (PG: 60 23 60-0).
Vi välkomnar våren med fyra bokaktuella gäster! Först ut är Johan Tralau, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han forskar om saffran i antik grekisk poesi och myt, liksom om hövlighet. I Myten om tidens början (2024) tar han med läsaren på en fascinerande resa i tid och rum, från kulturens gryning i Mesopotamien och Medelhavsvärlden till vår egen samtids populärkultur.
Den grekiske poeten Hesiodos berättade för över två och ett halvt årtusende sedan en underlig myt. Där hör vi om hur en av de tidigaste gudarna, Kronos, kastrerar sin far, himmelsguden Uranos. Det är en rätt chockerande berättelse, och exempelvis filosofen Platon hävdade att den borde censureras.
I boken Myten om tidens början hävdar Johan Tralau att myten i själva verket är ett sätt för poeten att besvara en filosofisk fråga: När börjar tiden? Långt innan det som man brukar kallar vetenskap och filosofi har uppstått skapar alltså en poet från den grekiska landsbygden en världsbild där tiden inte finns från början, utan fascinerande nog uppstår genom en urhistorisk våldshandling.
Föredraget äger rum på Café Fru Bellman på Bellmansgatan 26 i Stockholm.
Antalet platser är begränsat och förbokning krävs.
För 250 kr ingår föredraget, soppa och ett glas vin.
Boka plats genom att swisha 250 kr, datum (19/2) och ditt namn till telefonnumret 0733500514 (Rebecca Granath / Café Fru Bellman). För dem som inte har Swish erbjuder vi möjligheten att istället överföra pengarna till vårt plusgirokonto (60 23 60-0). Soppa och vin serveras 18.00, varpå själva föredraget inleds ca 18.30.
2023 firade Svenska institutet i Athen 75-årsjubileum. Tack vare ett generöst bidrag från Barbro Osher Pro Suecia Foundation kunde institutet utlysa fyra forskningsstipendier för att fira detta: två stipendier till svenska forskare och två till grekiska kollegor, för att också fira 75 år av utmärkt samarbete våra länder emellan.
Den 5 december presenterar de fyra forskarna det arbete som möjliggjordes av stipendierna. Det blir en spännande resa som tar oss från metallhantverk under förhistorisk tid till den moderna utgrävningsplatsens arkitektur, via gudinnan Heras helgedom på Samos och guden Kronos vassa skära.
Hur utvecklades Sifnos till ett ekonomiskt och samhälleligt centrum i tidig bronsålder? Magda Giannakopoulou, doktorand i klassisk arkeologi vid Athens universitet, delar sin fascinerande forskning om öns metallutvinning. Genom att kombinera arkeologi och metallurgi belyser hon Sifnos roll i ett tidigt nätverk av metallproduktion.
Vad berättar de gåtfulla terrakottamaskerna i Heras helgedom på Samos om kultens ritualer? Maria Spathi, biträdande professor i klassisk arkeologi vid Kretas universitet, presenterar sin tolkning av dessa ovanliga masker, med spännande insikter i en av den grekiska världens mest betydelsefulla religiösa platser. (OBS. De första två föredragen hålls på engelska.)
Vad kan en myt avslöja om uråldrig teknologi? Johan Tralau, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, utforskar Kronos våldsamma skära och dess symbolik. Med koppling till obsidianverktyg lyfter han myten om Uranos kastrering till nya dimensioner – både historiska och tekniska.
Hur formar de tillfälliga konstruktionerna vid en utgrävning vår syn på arkeologins historia? Arkitekten Erik Törnkvist undersöker spåren av dessa strukturer från tidiga 1900-talsutgrävningar på Delos och i Aten, och deras oväntade betydelse som en del av arkeologiskt och arkitektoniskt arv.
Föredragen är mellan 17.00-19.00, därefter bjuder Svenska Institutet i Athen och Föreningen Atheninstitutets vänner till mingel i Salongen.
Inträdet är fritt och anmälan (obligatorisk) sker genom Medelhavsmuseets webbsida.
Välkomna till årsmöte i Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner!
Årsmötet hålls den fredagen den 13 september 2024 kl. 17.00 på Medelhavsmuseet i Stockholm.
Efter ordinarie årsmötesförhandlingar föreläser Joacim Seger, doktorand i Antikens kultur och samhällsliv, Lunds universitet, och mottagare av föreningens forskningsstipendium för år 2024, över ämnet Imagines Clipeatae i den grekisk-romerska världen.
Kvällen avslutas med mingel.
Anmälan om deltagande i årsmötet behövs inte. Däremot krävs anmälan om deltagande i minglet senast den 3 september till anmalan@athenvannerna.se Betalning för minglet, 150 kr, bör vänligen ske senast den 3 september på föreningens plusgiro 60 23 60-0. Var noga med att märka betalningen med Ditt namn.
Nordiska museets styresman Sanne Houby-Nielsen bjuder in till ett eftermiddagsprogram med anledning av att Nordiska museet får besök av direktör Gina Karelia och intendent Marina Komboki från The Victoria Karelias Collection of Traditional Greek Costumes, Kalamata, Grekland. Evenemanget arrangeras tillsammans med Föreningen Svenska Atheninstitutets vänner.
PROGRAM
Sanne Houby-Nielsen hälsar välkommen och berättar om museets nya utställning Nordbor
Gina Karelia introducerar Victoria G. Karelias samlingar
Marina Komboki föreläser om Archetypal symbols in Greek traditional costumes
Föredragen ges på engelska och antalet platser är begränsat.
OBS nytt datum: O.S.A. senast den 17 juni till e-postadressen ulla-karin.warberg@nordiskamuseet.se
Hur mår den antika litteraturen på svenska idag? Den frågan besvaras den 20 januari 2024 - en eftermiddag organiserad av Medelhavsmuseets, Svenska Atheninstitutets och Svenska Rominstitutets vänföreningar!
Tid: 20 januari 2024, 11.00-17.00 Plats: Medelhavsmuseets hörsal
Verk på latin och antik grekiska har översatts till svenska lika länge som det har funnits svenskspråkig litteratur. En rad antika klassiker har blivit till en del av den svenska litteraturen och vissa antiköversättningar har rentav klassikerförklarats i egen rätt. Men hur mår den antika litteraturen på svenska idag? Vad innebär det att på 2020-talet översätta från latin och antik grekiska? Vad innebär det att bedriva kritik av antiköversättningar? Vad innebär det över huvud taget att läsa dem?
Under en dag på Medelhavsmuseet i Stockholm ställer sig översättare, kritiker och forskare de här frågorna. Kortare föredrag varvas med panelsamtal mot bakgrund av tre övergripande teman: praktik, metrik och kritik. Praktik i bemärkelsen konkret översättningshantverk. Metrik som frågan om hur man som översättare och läsare förhåller till den antika litteraturens metriska former. Kritik inte bara i bemärkelsen recensioner på kultursidor, utan i den vidare meningen av kvalificerade omdömen om litterära texter.
Dagen kostar 200 SEK per person och det ingår fika och ett glas vin med tilltugg. Man anmäler sig på anmalan@athenvannerna.se och först till kvarn gäller. (Föreningen förfogar över ett begränsat antal platser.) Avgiften betalas in till föreningens bankgiro 550-2372 och märk inbetalningen med namn och ”eftermiddag”.
För dem som inte är medlemmar i någon av vänföreningarna finns möjlighet att boka biljett via Medelhavsmuseets webbsida.
