Etikettarkiv: Hellenika

En prinsessas sista viloplats? — Sarigüzel-sarkofagen och den framväxande kristna ikonografin

Det arkeologiska museet i Istanbul rymmer mängder av stora konstskatter från flertalet olika historiska perioder. Alltifrån gammalassyriska och hettitiska fynd från bronsåldern, via grekiska och romerska fynd från tidighistorisk tid till de senantika och medeltida östromerska fynden. En särskild plats har dock, av naturliga skäl, de sistnämnda. Den mängd artefakter vilka härrör från det östromerska eller bysantinska kejsardömets tid i museets samling är nästintill överväldigande. Bland dessa artefakter finns en stor mängd sarkofager från kejsarna och deras familjer, många ursprungligen härrörande från Apostlakyrkan. Detta kejserliga mausoleum uppfördes av kejsar Konstantin I omkring år 330 men kom sedermera att ersättas av en nyuppförd byggnad på uppdrag av kejsar Justinianus för att sedan, kort efter år 1453, rivas för att ge plats för Fatih-moskén.

EN KEJSERLIG SARKOFAG?
En av mina personliga favoritartefakter på det arkeologiska museet är en sarkofag – med inventarienummer 4508 – som idag ofta kallas för Sarigüzel-sarkofagen, efter sin fyndort, eller för prinsessarkofagen. Sarkofagen påträffades år 1933 just i stadsdelen Sarigüzel nära Fenari Isa-moskén – det forna Lips-klostret – och hade där återanvänts för en senare medeltida begravning. Sarkofagen är tillverkad av mycket vacker vit marmor och mäter som mest en och en halv meter på utsidan och en meter och trettio centimeter på insidan. Detta har fått forskarna att argumentera för att den tillverkades för ett barn eller för en ungdom. Den oerhörda skicklighet med vilken dess dekor är utförd har lett till spekulationer att den skulle vara skapad för en medlem av den kejserliga familjen. Lägg bara märke till detaljrikedomen i fjädrarna i änglarnas vingar, i deras naglar eller i vecken i deras klädedräkter. Kopplingen mellan sarkofagen och den kejserliga familjen stärks även genom det faktum att sarkofagens dekor påminner om den som var gällande vid det kejserliga hovet under perioden omkring 375 – 400.

DEKOR
Sarkofagens dekor är typisk för den stil som var gällande i Konstantinopel under det sena 300-talet. I väst var sarkofagerna dekorerade med en mängd detaljerade scener ur Kristi och martyrernas liv medan de i öst enbart hade en mycket enkel dekor med några enstaka figurer. Dock går den övergripande dekorativa idén tillbaka till den hedniska tiden då det var vanligt med sarkofager vilka var dekorerade med par av figurer vilka höll i en lagerkrans eller en skriftrulle. Detta går tydligt igen i dekoren på sarkofagens framsida där vi ser två änglar vilka bär upp en lagerkrans i vars mitt ett chi-rho-monogram tronar. Detta fungerar som ett apotropaion – något heligt och beskyddande, i detta fall Kristus som vakar över den dödes själ. De bevingade änglarna var visserligen en nyhet inom ikonografin under denna period men kom att användas flitigt i officiella sammanhang. Bland annat förekommer de som dekor i S:t Georges-kyrkan i Thessaloniki. Denna rundkyrka var ursprungligen en del av det kejserliga palatset i staden men kom att göras om till en kyrka under just kejsar Theodosius I:s regering. Vidare förekommer de bevingade änglarna även på basen till sonens, kejsar Arcadius, triumfkolonn i Konstantinopel. Dessa reliefer är idag förstörda, men avbildningar av dem finns från tidiga besökare i staden. Kortsidorna domineras av ett par apostlar vilka flankerar ett stort kors. Återigen är detta något tämligen nytt då korsen var sällsynta i den offentliga konsten under den konstantinska dynastin och under Theodosius egen regering. Det är först mot dess slut och under sonens regering som dessa blir framträdande i den officiella konsten.

PRINSESSAN PULCHERIAS GRAV?
Så vem kan sarkofagen då ha tillhört? Eftersom den saknar inskrifter kan vi aldrig med säkerhet sluta oss till vem som ursprungligen var begravd däruti. Dess ikonografi pekar dock på slutet av 300-talet och den oerhörda skicklighet med vilken den utförts tyder på ett ursprung vid hovet. Nu förhåller det sig nämligen så att från just den sista fjärdedelen av 300-talet, närmare bestämt år 385/86, känner vi från de skriftliga källorna till att en ung prinsessa avled. Det rör sig om kejsar Theodosius I:s dotter, Pulcheria, som gick hädan endast omkring sju år gammal. Den lilla flickans begravning har förevigats i ett begravningstal av biskop S:t Gregorius av Nyssa (Oratio consolatoria in Pulcheriam) i vilket vi bland annat kan läsa:

Det är ett hav av människor utsträckt framför mig, så långt
mina ögon kan se. Människor har fyllt kyrkan, dess gård,
det närbelägna torget, gatorna, gatukorsningarna, stadens
huvudgata (Mese) och sidogatorna. Alla önskar att få
beskåda denna heliga blomma liggande på sin gyllene bädd.

Hur det än förhåller sig med det så rör det sig om en fantastisk konstskatt och jag uppmuntrar starkt alla som besöker det arkeologiska museet i Istanbul att på plats studera dess utsökta dekor.
DANIEL HENNINGSSON
Redaktör

LITTERATURTIPS
Kiilerich, B., “Representing an Emperor: Style and Meaning on the Missorium of Theodosius I” sidorna 273–280 i M. Almagro-Gorbea (red.), El disco de Teodosio. 2000. En detaljstudie över konsten under kejsar Theodosius I.

Kiilerich, B., “The Sarigüzel Sarcophagus and the Triumphal Themes in Theodosian Art” sidorna 137–144 i G. Koch (red.), Akten des Symposiums “Frühchristliche Sarkophage” Marburg, 30. 6. – 4. 7. 1999. Mainz am Rhein, 2002. En detaljerad studie över sarkofagen och dess plats i den senantika kristna konsthistorien.

Texten är hämtad ur Hellenika nr 187:1, 2024. Alla fotografier är tagna av David Hendrix.

Utlysning av årets forskningsstipendium 2024

Stipendiet vänder sig till studenter på masternivå och forskarstuderande som i sina utbildningar ägnar sig åt vetenskapligt studium av grekisk kultur inom ramen för Svenska institutets i Athen verksamhetsinriktning.

Stipendiet är avsett att användas för resa till och uppehälle i Grekland under en tidsperiod om minst en månad, gärna längre.

Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner utlyser härmed ett stipendium om 20 000 kronor till masterstudenter och doktorander som i sina utbildningar ägnar sig åt vetenskapligt studium av grekisk kultur inom ramen för Svenska institutets i Athen verksamhetsinriktning.

Stipendiet avser valfri tidsperiod inom ett år från utdelningsdatum. Stipendieperioden skall tillbringas i Grekland och efter avslutad forskningsvistelse förväntas mottagaren av stipendiet presentera sina resultat vid vänföreningens årsmöte samt i en artikel i vänföreningens medlemstidskrift Hellenika.

Ansökan ska innehålla en kort presentation av forskningsämnet och vad vistelsen i Grekland syftar till (max 2–3 sidor), intyg från handledare samt CV. Ansökan skall vara stipendieutskottet tillhanda senast den 23 april 2024.

Ansökan skickas elektroniskt som ett dokument i Word- eller PDF-format till Lars.Nordgren@su.se. Ansökan som inkommit efter föreskriven tid upptages ej till bedömning.